En magisk resa till det förlovade landet Ukraina. Kan inte annat än att bli nostalgisk redan nu och längta tillbaka. Den vackra stranden som bara blev mer magisk efter att solen gått ner, de goda mojitosen som fanns i överflöd, den extremt fina bokare som tog hand om oss som ingen annan, och som anordnade så jag fick två spelningar till.
Jag blir t om nostalgisk när jag tänker tillbaka på Valentina. Den tuffa medelålderskvinnan som huserade oss och lite annat löst folk. Vi kunde knappt kommunicera då hon inte förstod ett ord engelska. Men genom kraftig gestikulering fick vi fram att vi inte ville äta vare sig varken kött eller fisk varpå hon suckade högt. Men jag tror att lite hopp infann sig återigen då Patrick pekade på ost och gjorde tummen upp.
Lite foton från resan till crazy KaZantipfestivalen som håller på i flera veckor på en strand i ingenstans. Det första fotot är från när vi precis anlänt till Simferopol. Vi har gett oss ut på den ukrainska landsbygden med Ruslan och hans vänner. I en minst sagt överfull bil.
Efter ungefär 30 minuter la bilen av pga för tung last. Lasten bestod av sprit och aloe veravatten.
Låt mig få presentera vår ukrainska gata
Bland det första vi såg inne på området va postern jag va me på #stolt
Lite senare på kvällen hitta vi Patricks poster och plötsligt va jag inte fullt så stolt längre #ombyttaroller
Jag tänker ta för givet att det här står ett mycket kärleksfullt budskap
Man kan vinna biljetter till festivalen. Då får man en sån här gul resväska som motsvarighet till biljett. Va ganska göllit att se folket springa runt med sina små väskor och hurra
Patrick var ej missnöjd med sin tag
VÅR ukrainska kristallkrona
Visst det va ibland svårt att hitta vegetarisk mat, men om man som Patrick är fantastisk på att bruka kroppsspråk så kunde man luska fram bakad potatis med svamp!
GIG ETT
På mitt första gig (ja det blev till slut tre!!!) gick solen upp och en kvinna med gigantiska silikonbröst älskade allt jag spelade, #bramorgon
På kaZantip va det viktigt med VIP. Såhär glad blir man när man får gå på VIP-toan
Vi drack fler mojitos under den här veckan än jag druckit drinkar i mitt liv tror jag. Ja de var gratis, ja vi tycker att det är en god drink, även idag.
feztlig miljö 1
feztlig miljö 2
feztlig miljö 3
feztlig miljö 4
feztlig miljö 5
feztlig miljö 6
feztlig miljö 7
Favorit i repris
Cloudsscenen by night
Cloudsscenen på mornin' a.k.a. gig två!
Fint bara.
Solnedgången firades kraftfullt här
Folk började fylla bron ut mot BURN-scenen där atmosfärisk loungemusik spelades
Ballongerna började plockas fram
Och sedan släppas i väg när solen gått ner, till ljudet av klapp och glädjetjut. Allt mycket hippieflummig men så jävla fint
Det var givetvis en underbar strand även på dagen, där vi hängde. Lite i alla fall.
Men det var solnedgång/natt/suluppgångstid som roade oss mest
Stranden var bland mycket en fantastiskt stimulerande plats att planera sitt set på.
Patrick gjorde lite radio innan han började spela #ombyttaroller
Och hans gig gick väl...
... helt okej!
Ruslan tog över och visade varför han e rankad som Ukrainas # 2 DJ
Avslutade den morgonen med ett back-to-back-set med Patrick och Ruslan. Kunde inte ha slutat bättre
Jag i gott sällskap med Ukrainas största DJ:s, Ruslan Mays och Spartaque
Vårt plan blir försenat. Lite ledsen. Äter en omelett och smör vilket är vad flygplatsens restaurang har att erbjuda.
Efter fem timmars försening i Simferopol, två flygresor utan mat vi kunde äta är vi på Kastrup. Glad överraskning #1 möter oss då jag för första gången ever är först i kön till passkontrollen. Glad överraskning #2 ingen satt i passkontrollen.
