Ny musik v. 36

Musikredaktionen möttes för första gången efter sommaruppehållet. En total uppdatering. Mycket välbehövligt och skönt var det.

Nytt med följande:

v. 36 – Mariachi El Bronx – Cell mate
v. 36 – Simian mobile disco – Audacity of huge
v. 36 – The Raveonettes – Suicide
v. 36 – Anthony & the Johnsons – Crazy in love
v. 36 – Arctic monkeys – Crying lightning
v. 36 – Bear quartet – Millions
v. 36 – MSTRKRFT feat. John Legend – Heartbreaker
v. 36 – Royal republic – All because of you
v. 36 – Joker’s daughter – Lucid
v. 36 – Jack Pênate – Be the one
v. 36 – Little dragon – My step
v. 36 – Bedwetters – Someone worthless
v. 36 – Dodos – Fables
v. 36 – Beach fossils – Daydream
v. 36 – Miike Snow – Animal
v. 36 – Pixie carnation – Step out of line
v. 36 – Söderut – Ett dygn till
v. 36 – Medina – Magi
v. 36 – Smith Westerns – Be my girl
v. 36 – Ohbijou – New years
v. 36 – Erik de Vahl – Got it all
v. 36 – Museum of Bellas Artes – Who do you love
v. 36 – Telepathe – Chromes on it
v. 36 – Markus Krunegård – Hela livet var ett disco
v. 36 – Tutankamon – Have you ever been in love
v. 36 – The Big Pink – Dominos
v. 36 – The Gossip – Love long distance
v. 36 – Tingsek – Good vs Bad

Mini-protest
Bara en riktig, personlig protest idag. Oftast har vi rätt lika smak och är otäckt överens. Men jag klarar inte Krunegård. Har aldrig förstått grejen med predikaren. Han verkar vara en fin kille å så, men jag klarar inte musiken, texterna och ahh bara titeln Hela livet var ett disco gav mig en känsla av obehag…

Stjärna i kanten
Temper trap – Sweet disposition
Börjar som en tågresa där ett soldisigt landskap svischar fort förbi. (Ja givetvis drömmer jag mig naivt in i tanken om det australiensiska landskapet då herrarna kommer från Melbourne…) Så kommer denna ljuva, ljusa mansröst. Påminner lite om Jonas Bjerres fantastiska röst från Mew. Har gillat Temper Trap sen jag hörde dom första gången förra året med helt jävla fantastiska Science of fear. Som min pappa skulle säga så är det ett jäkla bra driv i låten.
Läs/lyssna mer på Temper Traps hemsida

Ohbijou – New Years
Det fullkomligt regnar stråkar. Den spruckna, ljusa kvinnorösten får mig att tjuta lite extra. Så himla söta är de också. Fyra tjejer, tre killar. Kolla in klippet, åh fina små kanadensare i varma jackor!

Joker’s daughter – Lucid
Min första tanke är ett gäng små flickor som sitter å myser vid en lägereld. Nästan som den där situationen på efterfesten i den svenska sommarnatten. Men istället för den stekiga charmören med gitarr är det flickor med flätor och en massa lustiga små instrument. Men se där. Var visst bara en tjej som spred den magiska känslan. Helena Costas är singer-songwritern som i samarbete med storproducenten Danger Mouse lyser upp mitt regniga, Göteborgsväder för en stund. Debutalbumet The last laugh är mycket värt att lyssna på!

Lämna en kommentar

Filed under Musique, Nytt på radion, Spotifylistor

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s