Kategoriarkiv: Intervjuer

Robyn möter Klubbland och Bodytalk pt. III

Just när du trodde att du fått tillräcklig av din personliga Robyndos så dyker hon upp igen i SVT:s regi. Fin fin intervju med henne här och liveframträdanden som gjorde att jag (totally honestlyspeaking) fick stänga av för jag började gråta. Fine att PMS kan få mig till att böla till Rachel Ray, men det här var nog orsakat av någon övre musikmakt.

Sen damp Bodytalk Pt III ner i min inbox också. Ja det blev ju inte en tredje fullängdare som jag väl skrivit här innan? Tror jag. Men det blev iaf en EP med fem nya låtar. Släpps officiellt den 22:a november. Men kolla in intervjuerna så länge och njut av vår största popexport.

http://svt.se/embededflash/2224393/play.swf

Lämna en kommentar

Under Intervjuer, Musique

Dejt med Coco Sumner

Yes, oh yes. Ska strax iväg för att träffa Coco Sumner, mer känd under bandnamnet I Blame Coco, eller som Stings dotter om man nu ska fortsätta tjata om det.

Men åh vad kul det ska bli. Kolla in nya videon till In spirit golden. Grymt fin ju?

Lämna en kommentar

Under Intervjuer, Musikvideo, Musique

Lurade föräldrar på SR – Blonde Redhead på Debaser

Åh det var så fint. Vi lurade de stackars föräldrarna igår – trots mina två missar! Planen var alltså att inte säga att Henrik skulle komma upp till Stockholm samtidigt som dem, och ja överrraska. Miss ett: jag skrev att Henrik var på besök på bloggen. Miss två: När föräldrarna anländer till SR råkar jag säga till receptionisten att nu kommer fler från familjen Mickelsson. (Henrik hade anlänt typ en kvart innan dem…)

Men förvirrade som de va över att vara i storstaden så regerade de inte ens på detta. Vi åkte upp till våning fyra och dem fick en guidad tur. Mamma fascinerades av att Magnus Uggla satt i samma korridor som jag, pappa fotade. Sen gick vi förbi studion. Lustigt nog råkade det vara deras son som sände nyheter efter sändningstid. Det var väldigt fint. Mamma skrek, pappa fick tårar i ögonen 🙂

Men ja detta var igår. I torsdags var vi på Blonde Redhead. Nu var ju bandet hemskt lama och ointresserade, så intervun kommer väl att bli hyfsat seg att lyssna på, men däremot var konserten riktigt bra!

Sångerskan Kazu bar en weird, vit mask men påklistrat löshår på. Men när jag fick reda på att det var svenska producentduon Van Rivers & The Subliminal Kid som producerat senaste skivan förstod jag. Masken i kombination med den fantastiska ljusshowen på scen = Blonde Redhead måste ju via producentduon blivit inspirerade av Fever Ray! Men med några justeringar. På scen hade BR gigantiska guldparaplyer istället för Karins antika lampor, istället för monsterlasrar hade BD fantastiska strobbar. (Van Rivers och Subliminal Kid producerade en massa på Fever Rays skiva)

Allra bäst var låtarna från senaste två albumen. Mer elektroniskt, atmosfäriskt och drömskt. I kombo med Kazus snurriga rörelser och ja som sagt ljusshowen, blev det lite magiskt ändå. Men. Extranumrena = överflödiga.

Lämna en kommentar

Under Intervjuer, Konsert, Musique, Youtube

Band of horses – the interview

OM du har missat detta fantastiska skäggrocksband. Kort info.

Band of horses är (numera) fem mer eller mindre skäggiga herrar från USA: Creighton Barrett, Ben Bridwell, Tyler Ramsey, Bill Reynolds och Ryan Monroe. Leadingman Ben Bridwell startade upp bandet 2004 och nu, två strålande album senare, släpps Infinite arms i maj.

De har turnerat runt om i Europa i april och nu är de tillbaka i staterna för att fylla samtliga konsertlokaler i hemlandet också. Missade du dem nu får du en ny chans igen i sommar då de återvänder för ett gäng festivalspelningar.

Jag träffade dem innan konserten på Trädgår’n i lördags och vi pratade mest om nya plattan egentligen. Nu är det inte bara Ben som tar plats på sång – även om ja givetvis, det framförallt är han som skönsjunger mig till tårar, utan på flera låtar tar andra medlemmar ton, men ja det får de berätta mer om själva 🙂

Del I

Del II

(I bakgrunden hör du Lamb on the lam, hämtad från Cease to begin från 2007)

1 kommentar

Under Intervjuer, Konsert, Musique

Review: Band of horses@Trädgår’n + Infinite arms – nya skivan

Ben Bridwell i högform

Ja det var ju en väldigt trivsam konsert det här. Skäggrockarna i Band of horses begav sig återigen till Sverige och valde att förgylla Glenns näste.

Träffade tre av herrarna innan konserten för ett snack i logen. Trevliga men ganska trötta och hungriga. (Det började dock lysa igen i deras ögon när köpepizzorna kom in.)

Lite störigt dock. Under hela intervjun satt Bill i sin cowboyhatt och solglasögon och blev lite sur när jag inte pratade med honom. Det är faktiskt inte helt okomplicerat att göra en radiointervju med tre personer samtidigt Bill…

Lite avis på Nana också som nu träffat Ben inte bara en utan två gånger – och han kände igen henne, samt avslutade intervjun med att krama om henne å säga att de nu var vänner. Jag kan dessvärre inte nå upp till denna stjärnreporterglans riktigt ännu 🙂

Men de var fina och vi pratade en hel del om nya albumet Infinite arms. Om hur albumet kommit till och alla platser de varit på för inspiration som Blue ridge mountains och Mojave desert.

Blev lycklig när albumet trillade in i inkorgen i veckan och har haft det på repeat sen dess. Riktigt bra, något mer akustiskt kanske. Det höll de i och för sig inte riktigt med om och de tyckte inte alls att plattan var mindre drömsk än de tidigare som jag har känt… Ja du får lyssna själv och höra vad du tycker när det släpps i maj. Men man hör ju definitivt att det fortfarande är dem (eller ja att det är Ben iaf då som är ende man kvar sen bandet startades 2004).

På den här plattan tar även de andra i bandet lite mer plats på sång. Tyler (som också agerade förband) sjunger på den enda helakustiska sången på skivan: Evening kitchen, som de också framförde som ett av extranumrena. Definitivt ett av mina favoritspår! Och Ryan fick också sitt eget solonummer.

Annars var konserten en blandning av de goda hitsen från de två förra plattorna. Alla mina favoriter: Is there a ghost, Ode to LRC, The Funeral och ja givetvis. De inledde det hela med The Great salt lake.

Inte mycket som gick fel egentligen förutom Bills lite dissiga sätt då. Och ja det faktum att en 60-årig man i publiken blev förbannad när vi försökte komma längre fram. Puttade mig och sa att jag fick tillbaka för att jag puttade honom. Sen kallade han mig för en idiot… Dagens åldringar…

1 kommentar

Under Intervjuer, Konsert, Musique

Exclusive: Anna von Hausswolff live för Moshpit

Idag är det den 5:e februari vilket också är releasedatumet för Anna von Hausswolffs första EP! Hon uppträder på filmfestivalen i Göteborg ikväll och passar samtidigt på att släppa EP:n.

Missade du intervjun med Anna kan du lyssna på den igen här! Programmet sändes den 28:e januari.

I samband med intervjun tänkte jag att det vore väldigt fint om hon kunde spela nåt också. Jamen givetvis delvis egoistiskt för att jag skulle få en privatspelning och njuta av den där rösten! Så jag bad henne att göra en cover, och att hon fick välja precis vad hon ville.

Anna valde Who are you med Tom Waits.

Ett litet smakprov från EP:n också. Mitt favoritspår från skivan är utan tvekan Track of time. Lyssna och njut av den gripande, smärtfyllda, rivande, vackra rösten. Det vrider sig lite i magen på mig när jag lyssnar på den. Fortfarande. Efter ett mer eller mindre konstant lyssnade under några veckor…

2 kommentarer

Under Intervjuer, Musique, Youtube

Miike Snow på Parken

miikesnow

En liten paus i uppsatspluggandet för ett inlägg. Blev så fascinerad av dessa herrar igår att jag måste delge det för er med. Jag har hypat upp trion Miike Snow tidigare då jag blev förälskad i singeln Animal för några månader sen. Inte blev det bättre efter att träffat dem och sett dem live.

Mötte upp med hela bandet (a.k.a. Pontus Winnberg, Christian Karlsson och Andrew Wyatt) innan spelningen på Parken. Huvudsångare, och enda New Yorkbon i bandet, Andrew Wyatt, bad i princip om ursäkt för att han var med då han pratade engelska. Jag hade ju formulerat mina frågor multispråkligt här då, så jag sa att det va helt lugnt. Dock så vet jag av erfarenhet att det oftast går ganska illa att intervjua tre personer samtidigt om man gör det för radio. Jag frågade därför om de kunde välja ut en som fick svara för hela bandet. Undrar i efterhand om det lät lite drygt? Hoppas och tror inte det dock…

Den fantastiska idén att snurra champagneflaskan för att lösa problemet, resulterade i att Pontus fick ta hand om pratet. Andrew bad om en rematch men det blev det inget av.

Det resulterade i en timmes prat om allt från Toxic (Pontus och Christian var med och proddade den ja. Bästa Britneylåten – no competition) till varför man ska hänga i Seattle. Var ett litet solsken som öppenhjärtligt pratade om det mesta. Sen blev det mycket off-the-record som jag i ärlighetens namn tänker låta vara det också. Då jag lever i uppsatsskrivande just nu får klippningen vänta, men så fort uppsatsen är inne fixar jag intervjun och lägger upp den här förstås.

Konserten på Parken var utsåld. Mysig förbandskonsert med Little Majorette. Började väldigt bra till och med med skön och enkel popmusik, men segades ner något längre in i spelningen. Mycket potential, men lite för likriktat och enkelt. Det må vara en liten scen, men jag efterfrågade lite mer liv och rörelse.

Sen gick herrarna på i sina vita masker. Det var redan varmt i Parkens lilla källarlokal, och deras intro gjorde inte direkt värmen mindre påtaglig. Jag filmade Animal som du kan se nedan. (Fortfarande inte ägare av en videokamera så ja återigen, dålig ljud/bild, men som vanligt vill jag i alla fall att ni ska få en känsla av stämningen) Efter halva låten rann svetten ner över ansiktet och förblindade mitt högeröga. Men jag log sådär larvigt nöjd ändå.

Priset för bäst på scen går till Christian. Galen energi. Trummade som en idiot och han rörde sig så skönt på scenen. Var också en fruktansvärt bra stämning i den fullsmockade lokalen. Folk var glada och det verkade finnas riktigt många sanna fans där då det blev mer av allsång än jag trott. Så även om Pontus menade att de hade sin allra största fanskara i södra USA, så finns det definitivt ett stort, hängivet crowd här med. Tror vi kommer se mycket mer av dem framöver.

Missade du dem i Göteborg och Malmö kan du se dem ikväll i Stockholm!

Lämna en kommentar

Under Intervjuer, Konsert, Musique, Youtube

Crookers interview

crookers1En av de flummigaste intervjuerna jag gjort tror jag. Har hört från andra som träffat dem att det tenderar att bli lite snöigt. 34 minuters material och det kändes tveksamt om jag ens kunde använda tio minuter.

Strunt samma, plockat ut det som känns intressant men det blir lite halvfånigt ibland. Vi pratade fram och tillbaka i säkert 20 minuter om hur de träffades. De drog alla möjliga historier men jag har klippt ihop det till en short-version 🙂

Jag har älskat Crookers remixar sedan säg 2005. Vi spelade alltid, alltid minst en Crookersremix i Electron. De producerar idag även egen musik, men jag föredrar definitivt deras mixar. Nya remixen av Miike Snows Animal är ju helt jävla fantastisk. (Lyssna på den längre ned) En fin pojke önskade den när jag spelade på Svanen förra veckan. Sen dansade han lyckligt och jag log som en nyfrälst.

Who are Crookers?
Italienska DJ’sen Bot & Phra. Blev välkända på electrobloggarna nån gång i mitten av 2000-talet då deras remixar ploppade upp överallt. Sen blev de kända för en större massa när deras remix på Kid cudis Day N’ nite blev stor.

Phra bor i en liten by på den italienska landsbygden, Bot inne i Milano. Jag frågar om de egentligen inte borde bo inne i Milano båda två eller kanske till och med flytta till en större stad för att kunna satsa ännu mer på musiken. Men de anser att på grund av internets framfart spelar det ingen roll vart man bor, vilket nog i och för sig är helt sant.

Det var genomgående lite svårt att greppa om de var seriösa eller inte. Vi pratade om vad de skulle göra om de inte jobbade med musik. Förslag på allt från fashion drugdelivery till pizzadelivery… Slutsatsen jag kunde dra var nog främst att det är bäst om de får syssla med musik. Det gör de ändå väldigt bra.

I intervjun hör du, förutom den svenska och de båda italienska ljuva stämmorna:

Crookers feat. Boy 8-bit – The Crow
Rye rye – Wassup wassup (Crookers rmx)
Crookers – Purple lens game (Bloody Beetroots rmx)

Lämna en kommentar

Under Intervjuer, Klubb, Konsert, Musique

Glasvegas interview

På WOW var som bekant ett av huvudakterna Glasvegas. Jag fick äran ( ja, jag väljer definitivt att säga äran efteråt) att träffa trummisen Caroline McKay. Något bland det mest intressanta inför/under/efter en intervju är att se om personen du träffar motsvarar dina förväntningar. På gott som ont förstås. För mig har Glasvegas varit ett ganska anonymt band när det kommer till personerna i bandet, och har därmed haft dålig koll på vem Caroline är.

Men – som oftast – blev jag väldigt positivt överraskad. Och ja, ljudfascisterna, det är lite skratt och oh yeahs i bakgrunden… sorry men det var oundvikligt att hålla käft med henne. Så varm och sprudlande tjej – and her accent… Gotta love that scottish. Ni får bara stå ut, jag riskerar inte att bli av med den sköna stämningen det var bakom stora scenen i den lilla trailern.

Who is Caroline McKay?

En peppad Caroline med Chanel runt armen - oväntat?

En peppad Caroline med Chanel runt armen - oväntat?


Ålder: 28 år.
Gör: spelar trummor i Glasgowbandet Glasvegas. (Men märk väl. Har endast spelat i två år)
Bandkollegor: James Allan, Rab Allan, Paul Donoghue
Extra extra: Är så nervös varje gång hon ska gå ut på scen att hon spyr. När hon först uppträdde med Glasvegas hade de bara spelat ihop i tre veckor och hon hycklar inte direkt med att det inte gick så bra 🙂

Vi pratade om allt från New York till hennes (oväntade?) passion för vintagekläder och nya skivan förstås.

Lyssna på intervjun här!

Lämna en kommentar

Under Intervjuer, Musique

Jonna Lee gör MQ

När jag flängde runt på stan tidigare idag kom jag på mig själv med att stå och hänga mot en reklampelare. När jag efter en stund reflekterade över reklampelaren, fascinerades jag över modellens vackra, vita, blanka hår. (Som numera trofast silveschampoanvändare fascinerar vitt hår mig lite mer än normalt)

Jag var tvungen att kolla både en och två gånger men kom fram till att det borde vara Jonna Lee i platthårsstyling, och visst var det så. Fick det precis bekräftat i Resumé. Hon ser fantastisk ut och joinas dessutom av Salem al Fakir. Kan bara intyga att Jonna är sjukt trevlig men Salem verkar vara en liten pärla han med, så bara på grund av detta väljer jag att gilla initiativet.

Sedan tycker jag att MQ:s val av personer varit intressanta för att uttrycka mig obegripligt. Blev vettskrämd av den här Urban Workerkillen i Harry Potterbrillorna häromdan (har de photoshopat upp storleken på hans huvud eller vad är det som är fel med de bilderna?!), och mådde dåligt över Måns Zelmerlöws insats i den juliga tv-reklamen så jag blev glatt överraskad och lugn av att se Jonna istället.

Intervjuade Jonna på Arvika i somras, lyssna på intervjun här!

Lämna en kommentar

Under Intervjuer, Musique, TV