Etikettarkiv: coldplay

Rosa julsången 6:e december

Efterklang – Modern drift

Jag säger det direkt. OBS. Denna rosa jullista är inte rangordnad, för då skulle denna kommit betydligt senare för detta är en av de vackraste låtar jag någonsin hört. Jag älskar den innerligt. Och jag tror delvis att det handlar om att det är en sån där låt som jag tycker om att bli lite ledsen av.

När jag var yngre hade jag massor av såna låtar. Såna där låtar som hade varit hans och mina. Låtar som antingen var förknippade med de vackra minnen vi haft, men likväl stunderna som fick en att bli arg och fundera över varför man stannade kvar så länge.

Jag hade inte bara flera låtar, nej flera album av exempelvis Kent som under en lång tid inte gick att lyssna på för att de drog upp så många minnen. Men på den tiden gillade jag det här musikaliska självplågeriet mer. Var lite mer av en emotonåring som gillade att det kändes som att hjärtat skulle brista när Chris Martin sjöng att han aldrig menat att orsaka problem.

Idag väljer jag snarare att lyssna på glad, alternativt aggressiv musik om jag är ledsen eller upprörd. Men ibland smyger sig låtar som den här in och vrider om kniven lite grann.

Det här är låten som inledde mitt 2010 som bäst. Jag var inte speciellt lycklig, och den här låten fick mig verkligen inte att må bättre. Då. Men idag lyssnar jag på den på ett helt annat sätt. Danska Efterklangs första singel från plattan Magic chairs ger mig idag inte bara en lidelsefull känsla av stråkarna, utan har även nån form av lugnande effekt på mig.

Lämna en kommentar

Under Musikvideo, Musique

Ellie Goulding covers my heart

Okej men tjena, blödigaste rubriken bloggen skådat? Jag tyckte det lät lite vackert och töntigt. Och ja, det finns en anledning till rubriken. Jag researchade Erik Hassle idag då han är återvinningsgäst i morgon i Populär. Då dök den ljuvliga duetten med Ellie Goulding upp som jag väl lite glömt bort. Svårt att göra en cover på mega-Robyn, men de gör det bra.

Sen insåg jag att hon förutom den har gjort så sjukt fina covers. På bland annat Temper trap och Mumford & Sons. Lovely. Så lyssnade jag lite och sen jättemycket och så tänkte att jag måste dela med mig om någon missat dem. Jesper berätta att hon va lite småtrist att intervjua, men hennes tjusiga röst går inte att förneka. Så jag och Ellie säger godnatt med fyra sånger.

Lämna en kommentar

Under Musique

Och så kom Chris Martin med sina texter

When you try your best but you don’t succeed.
When you get what you want, but not what you need
When you feel so tired but you can’t sleep.
Stuck in reverse.

And the tears come streaming down your face.
When you lose something you can’t replace.
When you love someone but it goes to waste.
Could it be worse?

Ibland. Eller snarare ganska ofta, kan man inte beskriva sina känslor i ord. Trots att jag snart innehar en journalistutbildning i bagaget känner jag mig oförmögen att beskriva känslan i kroppen. And then came Coldplay.

Hade jag varit något yngre och något mer oerfaren hade jag antagligen sett detta som ett tecken på att jag var tvungen att söka upp Chris Martin för att be om hans hand – för uppenbarligen såg han ju rätt igenom min själ.

Ibland kan det vara ganska skönt att leta fram sitt emo-jag.

Extra sorgsna Coldplaybitar

Fix you. Av många orsaker passar Heroes in för att förstärka min personliga känsla.

The Scientist. Såg/hörde den faktiskt första gången på MTV. Fällde några tårar och satt tagen från början till slut. Fortfarande en av världens vackraste låtar. (Tyvärr tillåts inte videon att visas korrekt synkad vilket är lite störande så en aukustisk version får duga)

Death and all his friends. Viva la Vida var fint – men definitivt deras sämsta album. Denna stack ut i mina öron. Från 1:22 är det musikhistoria som alltid får mig lite nedstämd, men ändå tvingar jag mig själv att lyssna för det är så vackert.

Lämna en kommentar

Under Musique