Tag Archives: Miike Snow

I only do the afterparty

Fortfarande lite slut efter Popagandas efterfest på Färgfabriken. Första gången där och det blev något av en favoritspot tror jag. Emma (med medhavda gindrömmar) fick igång mig ordentligt efter arbetsveckan. Tackar för detta!

Familjen va riktigt grym bakom skivspelarna. Men ja. Om jag får vara dj-nörd-som-bara-måste-hitta-något-att-klaga-på så var väl avslutningarna på låtarna med shout-outs ett enkelt sätt att lösa övergångarna?

Strunt samma. Det var bra drag på dansgolvet, men när övergången skedde till Pontus Winnberg (från Miike Snow) dog det något. Jag är ju förälskad i bandet som ni kanske kommer ihåg och jag hade ju lite sett fram emot just honom. Men det var lite för svårt för Popagandapubliken (där de flesta snarare uppskattat indiepop ey?). Synd. Men asch han tar väl igen det snart tänker jag.

På tal om något annat. Gosh vilken vacker låt jag bara sprang på idag. Tydligen var originalet med i fantastiska filmen Eternal sunshine of the spotless mind. Den va fin. Denna är bättre. Den får representera vårt bakislördagsmys på Skanstull.

Och nej jag är faktiskt inte en popagandadeltagare. Fick en massa finbesök i helgen så jag är faktiskt väldigt glad över att inte köpt nån biljett. Men efterfest är ju alltid det bästa ändå så kanske blir YACHT-efterfesten på Debaser Medis ikväll. Kanske kanske.

Annars spelar Spektre i natt på svartis. Det bör inte missas… Ska väcka den där drällen i sängen nu och börja planera kvällen. Lovely.

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Festival, Klubb, Musique

2010: Ny musik v.18

Lite sent denna vecka, precis tillbaka från Skåne och har varit dåligt med internetuppkoppling ute på vischan… Harkel. Datorn togs aldrig upp vilket i ärlighetens namn har varit alldeles fantastiskt.

Musikredaktionen fixade därför en massa självklara hits när jag var vilse i det skånska landskapet. Detta är vad de fann.

Nytt med följande:
Album:
Jónsi – Go (Go do, Animal arithmetic, Boy lilikoi)

Låtar/Singlar:
Steget – Baby, baby, baby
Helt Off – Tillsammans
Robyn – Fembot
City – Fantisera
Two Door Cinema Club – Something good can work
I blame Coco ft. Robyn – Caesar (Dirty Version)
The Black Keys – Tighten up
Angus & Julia Stone – Big jet plane

Lyssna på Spotifylistan här!

Stjärna i kanten

I blame Coco
Har lyssnat på Caesar rätt länge faktiskt och ja det är ju rätt synd att jag inte gjort något inlägg då det är en grym låt. Dumt och slött av mig.

Saken är faktiskt den att jag känt till I Blame Coco länge. Fick först höras tala om projektet via Miike Snow-Pontus. Efter intervjun förra året lekte vi lite med hans telefon och han visade klipp med Coco från inspelningar och ja han fick ju berätta vem denna flicka var då jag aldrig hört talas om henne.

Coco Sumner är alltså Stings dotter. Ja just den skönsjungande man som fick dig att tro att han vid varje andetag alltid höll koll på dig. Fast i The Policeversion då förstås.

Mycket talar för att denna 19-åring kommer att bli en redig liten IT-girl framöver. Jobbat som modell (förstås? Känns som ett krav på döttrar till superstarrocksterpappor?) och minglar runt i innekretsarna, samt agerar frontfigur i I blame Coco då. Blir intressant att se vad hon kommer leverera framöver. Njut av första singeln så länge ihop med Robyn. Behöver jag vidarepeppa? Nej då.

Som ni ser är förresten även kära Robyn tillbaka på listan med först singeln Fembot som äntligen anlänt till station! Ny ringsignal till mobilen. Check.

Remixen av Diplo är underbart tung.

Liksom den av Miike Snow. Förstås.

2 kommentarer

Filed under Musikvideo, Musique, Nytt på radion, Spotifylistor

Crookers ♥ Miike Snow –> REMEDY

Jag har sedan många år varit förälskad i Crookers galna electromixar. Sedan drygt ett år tillbaka är en av mina nya förälskelser Miike Snow och deras softa, välproducerade pop. Och se där ja, nu tycks dessa begåvade män ha funnit varandra, och släppt singeln Remedy tillsammans.

Jag tackar och bockar för detta och förfesten inför svartklubben i afton kommer gå i Remedys tecken.

Lyssna på alla remixar på låten på Spotify. Men för guds skull stäng av ljudet när Paolo Robertos reklam kommer.

The original

2 kommentarer

Filed under Musique, Youtube

2010: Ny musik v.4

Tillbaka så snart? Javisst. Nu kommer den nya rotationslistan förhoppningsvis komma som den ska på måndagskvällen 🙂 Väldigt lite nya singlar nu, men däremot tre grymma album!

Nytt med följande:
Album:
Miike Snow – (Burial, Silvia, Song for no one)
Joel Alme – Waiting for the bells (When old love keeps you waiting, You will only get it once, No class)
First Aid Kit – The big black & the blue (Waltz for Richard, Josefin, I met up with the king)

Låtar/Singlar:
Petter – Fast för evigt
C. Aarmé – Angola (Princess)

Lyssna på Spotifylistan här!

Vad som är alldeles fantastiskt gött är ju att alla låtar råka finnas på Spotify så bara att gå in och lyssna på allt nytt där. Fint, fint.

Om du har läst min blogg tidigare vet du att jag hyser den största kärlek till såväl Miike Snow som First Aid Kit, så låt oss bara säga att jag jobbade rätt aktivt på att äntligen få in dessa album 😉

Stjärna i kanten

C. Aarmé
Men veckans stjärna i kanten går till C. Aarmé = fyra göteborgsmän som gör rock. Ja jag hade väl inte så väldigt mycket tidigare erfarenhet av deras musik egentligen =) Men så var jag på P3 Live Session i november förra året och då uppträdde just dem. (Klippet nedan är just från denna fina stund!)

Jag satt fascinerad under varje låt. Är alltid lika tacksamt när man inte har några förutfattade meningar och det bara är så jävla bra. Intensivt, drivigt, stundtals skrikigt, stundtals hårt och spottande, stundtals soft pustande.

Efter två album och ett antal medlemsbyten la de ner ett tag, men 2009 kom de tillbaka igen med senaste albumet. De kallar det själva world music. Jag gillart.

Lämna en kommentar

Filed under Konsert, Musique, Nytt på radion, Spotifylistor

P3 GULD-tippningarna och hur det egentligen gick…

Årets grupp – jag hoppades på: Fibes, oh Fibes! Det blev: Kent
Årets artist – jag hoppades på: Miss li. Det blev: Lars Winnerbäck
Årets nykomling – jag hoppades på: allt utom… Det blev: Erik Hassle
Årets låt – jag hoppades på: Release me. Det blev: Dance with somebody
Guldmicken – jag hoppades på: Jenny Wilson. Det blev: Lars Winnerbäck
Årets dans – jag hoppades på: Adam Beyer. Det blev: Fever ray
Årets hip hop/soul – jag hoppades på: Lorentz & M. Sakarias. Det blev: Stor
Årets pop – jag hoppades på: Miike Snow. Det blev: Deportees
Årets rock/metal – jag hoppades på: Babian. Det blev: Switch opens

FINN NIO FEL

Lämna en kommentar

Filed under Musique

Inför P3 GULD i afton – förtippningarna

Ikväll blir det paljettfylld gala. Är just nu hemma och vilar upp mig några timmar. Fått den eminenta uppgiften att agera ”artistinkastare” under förminglet. Värma upp de som ska intervjuas och snacka lite strunt. Blir mysigt tror jag.

Remember. Sändningen från minglet startar 18:00 och håller på till galan börjar 20:00. Sen kommer eminenta Nana sköta intervjuerna med vinnarna efteråt. Timo håller ju som ni säkert vet i galan. Träffade honom igår och snackade lite om vad som komma skall. Lyssna på det igen i dagens P3 Populärsändning!

Jag tänkte inte att jag skulle tippa vilka jag tror vinner. Framförallt för att jag redan vet lite för mycket och det är supersuperhemligt. Däremot tänker jag nämna vilka jag tycker mest förtjänar att vinna!

The nominees

Årets grupp

Fibes, Oh Fibes – 1987
Ingenting – Tomhet, idel tomhet
Kent – Röd
Mando Diao – Give me fire
Takida – The darker instinct

Hoppas: Fibes oh fibes!
För att: För att jag inte vill att Takida vinner

Årets artist

Amanda Jenssen – Happyland
Jonathan Johansson – En hand i himlen
Lars Winnerbäck – Tänk om jag ångrar mig och sen ångrar mig igen
Markus Krunegård – Prinsen av peking
Miss Li – Dancing the whole way home

Hoppas:Miss Li
För att:håller med Timbuktu i sin tippning. Hon har ju trots allt så sjysta scenkläder att hon förtjänar att vinna bara på grund av det… Miss Li förtjänar att vinna för att hon är fyndig och hennes låtar är tokigt trallvänliga.

Årets nykomling

Erik Hassle
Fever Ray
Lorentz & M. Sakarias
Maskinen
Miike Snow

Hoppas: aaaaaahhhh på att Fever ray, Maskinen och Miike Snow delar på det
För att: jag vägrar välja. En av få kategorier där det är för många jag verkligen gillar. Dessa tre är samtliga väldigt bra på sina egna sätt å vis och förtjänar det lika mycket =)

Årets låt

Agnes – Release me
Erik Hassle – Hurtful
Mando Diao – Dance with somebody
Markus Krunegård – Hela livet var ett disco
Promoe – Svennebanan

Hoppas: Release me!
För att:håller här med Timo. Agnes är så jävla grym. Trots att den är lite schlagerinfluerad är den så enormt peppande. Det är faktiskt min ”gå-vidare”-låt för året.

Guldmicken

Jenny Wilson
Lars Winnerbäck
Miss Li
Promoe
Takida

Hoppas: Jenny Wilson
För att:är en av få som bara tycker att skivan är sådär. Men Jenny är en grym talang och är framförallt väldigt kul att se live.

Årets dans

Adam Beyer – Samlad produktion
Axwell – Samlad produktion
Dada Life – Just do the dada
Fever Ray – Fever Ray
Samuel L Session – The man with the case

Hoppas:Adam Beyer
För att:på många sätt vill jag att Fever ray vinner, men samtidigt tycker jag att Beyers musik mer känns talande för kategorin. Han är en gigant på technoscenen och borde creddas för det. Mer techno i danskategorin!

Årets hiphop/soul

Lorentz & M. Sakarias – Vi mot världen
Mohammed Ali – Processen
Näääk – Näääk vem?
Promoe – Kråksången
Stor – Nya Skolans Ledare

Hoppas:Lorentz & M. Sakarias
För att:något annat vore mayhem

Årets pop

Deportees – Under the pavement – the beach
Fever Ray – Fever Ray
Fontän – Winterwhila
Miike Snow – Miike Snow
Taken By Trees – East of Eden

Hoppas:Miike Snow
För att: detta är också en bra kategori med många grymma band, men för mig är Miike Snow ett av de band jag uppmärksammade som tydligast förra året. Grym produktion, underbart svävande melodier och trevliga män.

Årets rock/metal

Abramis Brama – Smakar söndag
Babian – Fullproppad, listtoppad, livrädd & uppstoppad
Gösta Berlings Saga – Detta har hänt
Satan Takes a Holiday – Satan takes a holiday
Switch Opens – Switch Opens

Hoppas: Babian
För att:som en hårdare version av Bob Hund på ett skönt sätt. De förtjänar det.


Minispotifylista för peppens skull här

Lämna en kommentar

Filed under Musique, Spotifylistor

2009: årets tio bästa konserter/spelningar

Fortsätter med listor bara för det är så fint. Blev en stor uppslutning runt sommarmånaderna kan man tycka. Just nu när jag sitter och fryser halvt ihjäl trots yllesockar och stickat så tänker jag att det nog är det varma vädret som automatiskt bidragit till de bästa konserterna…? Och att allt är bättre när det inte är snöstorm.

De bästa tio konserterna jag sett under året nedan, med tillhörande klipp från konserterna – i de flesta av fallen. Berghain tillåter ju exempelvis inte foto/video så där är förklaringen simpel.

Beyoncé – Scandinavium, Göteborg, 11:e maj

Sanna hade lyckats med det omöjliga. Vinna biljetter. Med GP:s hjälp tog hon därför med mig till mitt första besök på Scandinavium. Mycket intressant. Sjukt stort och opersonligt egentligen men ändå kul. Det kändes på nåt sätt helt okej när vi skulle se denna mäktiga kvinna och jag tänkte mig att hennes röst skulle fylla vilken arena som helst.

Och visst gjorde hon det. Jag skulle aldrig vara den som förespråkar yta framför talang, och nej givetvis inte heller i detta fall. Men Beyoncé är antagligen den vackraste jag sett och med den rösten i kombination kan man inte annat än att gratta Jay Z.

Fever Ray – Arvikafestivalen, 3:e juli

Ett ögonblick jag aldrig någonsin kommer glömma. Av respekt till mitt eget privatliv ska jag hålla mig från detaljer men det var en omtumlande upplevelse som i denna stund var väldigt vacker. Lasrarna strålade rätt in i hjärtat och jag var lycklig.

Style of eye – Arvikafestivalen, 3:e juli

Grym fortsättning på en fin dag. Jag var till en början tveksam till Style of eye, a.k.a. Linus Eklöw. Tyckte hans egenproducerade grejer var monotona och för blipbloppiga. Men live är han alldeles strålande och får igång vilket dansgolv som helst. Efter Grounded har jag dessutom en helt annan respekt och uppskattning till hans egna låtar.

First Aid kit – Arvikafestivalen, 4:e juli

För mycket känslor som blommade upp i ett översvall av känslor av lycka, sorg och passion. Dessa underbara röster som med så enkla medel får en att känna så ofantligt mycket.

Robyn – Way out west, 14:e augusti

En svensk variant av den kvinnliga övermänniskan. Hon har det mesta jag vill ha för att förkroppsliga denna förebild vi behöver. Det räcker så.

Anthony & the Johnsons – Way out west, 14:e augusti

Kommer ihåg när jag lärde känna Anthony för första gången. Slog på tv:n, tror att det var Musikbyrån live eller liknande. Anthony började precis sjunga Hope there’s someone. Detta kan låta överdrivet, alltför dramatiserat och löjligt, men det var faktiskt såhär. Det kändes som att allting stannade upp. Det fanns bara han och hans unika stämma och han sjöng bara för mig. Sen dess har jag lidit tillsammans med honom många gånger. Senast på Way out west.

Detta är min favoritlåt.

Lily Allen – Way out west, 15:e augusti

Nu när jag faktiskt reflekterar lite över listan inser jag att det är ett gött gäng med tjejer här. Lily har alltid varit så cool så klart hon måste vara med på listan. Med gnistrande paljettögon, tjusiga bröstvårtor och den där brittiska stämman lyfte hon hela publiken.

Jag rös i hela kroppen av girlpowerpepp när hon sjöng fuck you. fuck you very very muuuuuch.

Len Faki – Berghain, Berlin, 21:a augusti

Om du läst min blogg tidigare har du märkt att jag gillar Berlin. Att det är ett ställe jag gärna besöker när jag är där, är nog också rätt tydligt. Tycker det är lite obehagligt att det numera tycks börjat bli en turistattraktion för folk som vill vara alternativa och skåda den här fabrikslokalen där det händer syndiga saker… Tråkigt för alla dem som förstod vad grejen var innan hypen kom, men då det är just en hype lär det ju också dra över när svennarna åkt hem igen.

Vid senaste besöket gjorde Len Faki starkt intryck på mig. Tung, tung techno med bas som fyllde såväl Berghains dansgolv som min bröstkorg. Var tvungen att stå tätt intill en av högtalarna för att få fysiskt ta på basvibrationerna mmm Patrick önskade låten nedan, vilken mr Faki spelade efter en stund till hans enorma förtjusning. Det va fint.

Ida Engberg – Brooklyn, New York, 6:e november

Bästa utekvällen i NYC, no competition. Ida är en av få framgångsrika, kvinnliga technoproducenter vi har i Sverige. En av väldigt få. Bara det är en orsak att se henne. En annan är att hon dessutom är grym på att spela. När hon spelade Disco volante kunde Maria nästan tänka sig att dö på plats 🙂

Miike Snow – Parken, Göteborg, 27:e november

Hade fascinerats av herrarna länge så det var på tiden att få se dem spela live. Jag blev inte besviken.

Även om herrarna inte på något sätt kan definieras som nykomlingar hoppas jag verkligen att de vinner priset för Årets nykomling på P3 Guldgalan i januari. De är så värda, så värda.

Lämna en kommentar

Filed under Kärlek, Klubb, Konsert, Musique, Youtube