Etikettarkiv: P3 Guld

Ikväll: P3 GULD!

OBS. hundarna har inget med textens innehåll att göra. De var bara för änglalika för att skippa.

Känns som jag har blivit definitionen av världens kanske sämsta bloggare. For that I am sorry. Men med feber, flytt, nytt jobb och dj-namn har bloggen fått vänta lite. Sen är jobbet fortfarande hemligt så jag får slå mig på fingrarna rätt ofta för att inte berätta nåt om det. Sen gör jobbet att jag får högre krav på vad inläggen ska innehålla osv osv. Men okej jag ska hålla käften i några dar till. Vad jag kan berätta är att jag ikväll ska på P3 GULD och är taggad som aldrig förr.

Jag har unnat mig en tjusig kreation av Ida Sjöstedt kvällen till ära. Ett härligt svart/guldigt fodral med endast en arm – men den är yvig som två! Efter mingel och gala ska jag spela ihop med Calle Dernulf på efterfezten. Sen hänga runt med Emma och Hanni precis som förra året, oh my oh my det kommer bli så fett.

Jag kan inte riktigt svara på var spelningen kommer landa musikaliskt men om jag ska utgå från efterfesten förra året kommer det knappt spela nån roll vad vi spelar för stämningen kommer vara strålande ändå, och inte blir det sämre av att Rebecca & Fiona kommer att blasta sönder övervåningen efter oss. Om det nu finns något kvar av den.

Ahhh det ska bli så jävla kul. Hoppas vi ses där!

Misstänker att det blir all out tech house för min del…

2 kommentarer

Under Klubb, Musique, Resor, Sandra spelar skivor

Lurade föräldrar på SR – Blonde Redhead på Debaser

Åh det var så fint. Vi lurade de stackars föräldrarna igår – trots mina två missar! Planen var alltså att inte säga att Henrik skulle komma upp till Stockholm samtidigt som dem, och ja överrraska. Miss ett: jag skrev att Henrik var på besök på bloggen. Miss två: När föräldrarna anländer till SR råkar jag säga till receptionisten att nu kommer fler från familjen Mickelsson. (Henrik hade anlänt typ en kvart innan dem…)

Men förvirrade som de va över att vara i storstaden så regerade de inte ens på detta. Vi åkte upp till våning fyra och dem fick en guidad tur. Mamma fascinerades av att Magnus Uggla satt i samma korridor som jag, pappa fotade. Sen gick vi förbi studion. Lustigt nog råkade det vara deras son som sände nyheter efter sändningstid. Det var väldigt fint. Mamma skrek, pappa fick tårar i ögonen 🙂

Men ja detta var igår. I torsdags var vi på Blonde Redhead. Nu var ju bandet hemskt lama och ointresserade, så intervun kommer väl att bli hyfsat seg att lyssna på, men däremot var konserten riktigt bra!

Sångerskan Kazu bar en weird, vit mask men påklistrat löshår på. Men när jag fick reda på att det var svenska producentduon Van Rivers & The Subliminal Kid som producerat senaste skivan förstod jag. Masken i kombination med den fantastiska ljusshowen på scen = Blonde Redhead måste ju via producentduon blivit inspirerade av Fever Ray! Men med några justeringar. På scen hade BR gigantiska guldparaplyer istället för Karins antika lampor, istället för monsterlasrar hade BD fantastiska strobbar. (Van Rivers och Subliminal Kid producerade en massa på Fever Rays skiva)

Allra bäst var låtarna från senaste två albumen. Mer elektroniskt, atmosfäriskt och drömskt. I kombo med Kazus snurriga rörelser och ja som sagt ljusshowen, blev det lite magiskt ändå. Men. Extranumrena = överflödiga.

Lämna en kommentar

Under Intervjuer, Konsert, Musique, Youtube

2010: Ny musik v.3

Så mycket att göra nu att våra musikmöten skjuts upp hela tiden. Min ursäkt just nu är i och för sig ganska bra. Ligger däckad i min säng för tredje dagen i rad efter att opererat bort visdomstanden from hell… bou

Har aldrig längtat efter att få tugga mer än nu. Men nästa vecka räknar jag med att kantarellsoppan i sugrör och de dryga 6000 mg’en om dan byts ut mot bulgursallad igen.

Nytt med följande:
Låtar/Singlar:
Johnossi – What’s the point
Staygold – Backseat feat. Spankrock, Lady Tigra och Damien Adore
Teddybears – Rocket scientist
Timo Räisänen – Numbers
El Perro del Mar – Change of heart (Rakamonie remix)
Egoboy – Stuck on you
Tingsek feat. Pauline – Six years

Lyssna på Spotifylistan här!

Det blir en vecka med post-P3-GULD-pepp. Det har ju diskuteras väldigt mycket efteråt kring könsfördelningen. Inte så konstigt då den sög fatalt. Det är sorgligt att se så få kvinnor nominerad när det finns så enormt mycket kompetens i Sverige. Läs mer om bristen på kvinnliga artister på Ladybloggen.

Förutom frustration över att endast en kvinna mottog ett pris vid galan tycker jag också att det borde ändras lite. Jag tycker nog egentligen att det enbart borde vara en jury som väljer vilka som ska nomineras och vinna.

Men det jag allra mest önskar inför framtida galor. Det är till en början att slippa se Lars Winnerbäck ta hem två kategorier. Men framförallt. Jag vill aldrig mer tvingas se honom avsluta genom att inte spela en. Inte två. Utan TRE låtar. Det var en Lassehyllning utan dess like som gjorde att jag istället fokuserade min energi på att skicka upprörda sms till var och varannan.

Stjärna i kanten

Staygold
Ett av de bästa uppträdandena på galan. Duon som består av Måns och Carli, som tidigare gick under namnet Savage skulls. Oj oj jag blev så lycklig när jag insåg att det var just dem för jag lyssnade på redigt många mixar med dem under electrovågen =)

Men det hade hur som helst gått rykten fram och tillbaka innan vem just gästande Damien Adore skulle vara. Efter att under förminglet skådat sångaren Andrew Wyatt i Miike Snow var vi lite inne på honom. Men så fel vi hade. Visade sig att det var Salem al Fakir. Men han passade ju perfekt in.

Som om det inte vore nog så dök ju Robyn upp i slutet och spred stjärnglans bara av några rader och lite tryckardans. Men det va så fint så. Men tror ändå att de kvinnliga favoriterna för kvällen var de två dansarna som tokdansa i mitten av scenen under framträdandet. De var även extremt dansanta på efterfesten sen i glittrande klänningar. Tjuuusigt!

El Perro del Mar
Fortsätter i Robyns tecken. Detta är hennes första remix. Läs mer om/lyssna på den här. Men måste få ändra mig lite efter att lyssnat på den ett antal gånger. Den allra tydligaste influensen är ju inte Röyksopp som jag skrev tidigare. Hur kunde jag missa? Det osar, doftar, smakar Kleerup!

Nu ska jag inte ta ifrån Robyn något genom att säga att hennes produktion låter som någon annan, men influenserna. De är från Andreas tror jag =)

Egoboy
Ett gäng Stockholmare som spelar pop, och härmed släpper sin debutsingel. Lite småsöt video med massa glada svenskar som dansar runt. Nästan lite väl klämkäckt men det är ändå rätt fint och jag längtar extremt mycket efter värmen nu…

Kolla in mer om Egoboy på deras Myspace.

5 kommentarer

Under Musikvideo, Musique, Nytt på radion, Spotifylistor

P3 GULD-tippningarna och hur det egentligen gick…

Årets grupp – jag hoppades på: Fibes, oh Fibes! Det blev: Kent
Årets artist – jag hoppades på: Miss li. Det blev: Lars Winnerbäck
Årets nykomling – jag hoppades på: allt utom… Det blev: Erik Hassle
Årets låt – jag hoppades på: Release me. Det blev: Dance with somebody
Guldmicken – jag hoppades på: Jenny Wilson. Det blev: Lars Winnerbäck
Årets dans – jag hoppades på: Adam Beyer. Det blev: Fever ray
Årets hip hop/soul – jag hoppades på: Lorentz & M. Sakarias. Det blev: Stor
Årets pop – jag hoppades på: Miike Snow. Det blev: Deportees
Årets rock/metal – jag hoppades på: Babian. Det blev: Switch opens

FINN NIO FEL

Lämna en kommentar

Under Musique

Inför P3 GULD i afton – förtippningarna

Ikväll blir det paljettfylld gala. Är just nu hemma och vilar upp mig några timmar. Fått den eminenta uppgiften att agera ”artistinkastare” under förminglet. Värma upp de som ska intervjuas och snacka lite strunt. Blir mysigt tror jag.

Remember. Sändningen från minglet startar 18:00 och håller på till galan börjar 20:00. Sen kommer eminenta Nana sköta intervjuerna med vinnarna efteråt. Timo håller ju som ni säkert vet i galan. Träffade honom igår och snackade lite om vad som komma skall. Lyssna på det igen i dagens P3 Populärsändning!

Jag tänkte inte att jag skulle tippa vilka jag tror vinner. Framförallt för att jag redan vet lite för mycket och det är supersuperhemligt. Däremot tänker jag nämna vilka jag tycker mest förtjänar att vinna!

The nominees

Årets grupp

Fibes, Oh Fibes – 1987
Ingenting – Tomhet, idel tomhet
Kent – Röd
Mando Diao – Give me fire
Takida – The darker instinct

Hoppas: Fibes oh fibes!
För att: För att jag inte vill att Takida vinner

Årets artist

Amanda Jenssen – Happyland
Jonathan Johansson – En hand i himlen
Lars Winnerbäck – Tänk om jag ångrar mig och sen ångrar mig igen
Markus Krunegård – Prinsen av peking
Miss Li – Dancing the whole way home

Hoppas:Miss Li
För att:håller med Timbuktu i sin tippning. Hon har ju trots allt så sjysta scenkläder att hon förtjänar att vinna bara på grund av det… Miss Li förtjänar att vinna för att hon är fyndig och hennes låtar är tokigt trallvänliga.

Årets nykomling

Erik Hassle
Fever Ray
Lorentz & M. Sakarias
Maskinen
Miike Snow

Hoppas: aaaaaahhhh på att Fever ray, Maskinen och Miike Snow delar på det
För att: jag vägrar välja. En av få kategorier där det är för många jag verkligen gillar. Dessa tre är samtliga väldigt bra på sina egna sätt å vis och förtjänar det lika mycket =)

Årets låt

Agnes – Release me
Erik Hassle – Hurtful
Mando Diao – Dance with somebody
Markus Krunegård – Hela livet var ett disco
Promoe – Svennebanan

Hoppas: Release me!
För att:håller här med Timo. Agnes är så jävla grym. Trots att den är lite schlagerinfluerad är den så enormt peppande. Det är faktiskt min ”gå-vidare”-låt för året.

Guldmicken

Jenny Wilson
Lars Winnerbäck
Miss Li
Promoe
Takida

Hoppas: Jenny Wilson
För att:är en av få som bara tycker att skivan är sådär. Men Jenny är en grym talang och är framförallt väldigt kul att se live.

Årets dans

Adam Beyer – Samlad produktion
Axwell – Samlad produktion
Dada Life – Just do the dada
Fever Ray – Fever Ray
Samuel L Session – The man with the case

Hoppas:Adam Beyer
För att:på många sätt vill jag att Fever ray vinner, men samtidigt tycker jag att Beyers musik mer känns talande för kategorin. Han är en gigant på technoscenen och borde creddas för det. Mer techno i danskategorin!

Årets hiphop/soul

Lorentz & M. Sakarias – Vi mot världen
Mohammed Ali – Processen
Näääk – Näääk vem?
Promoe – Kråksången
Stor – Nya Skolans Ledare

Hoppas:Lorentz & M. Sakarias
För att:något annat vore mayhem

Årets pop

Deportees – Under the pavement – the beach
Fever Ray – Fever Ray
Fontän – Winterwhila
Miike Snow – Miike Snow
Taken By Trees – East of Eden

Hoppas:Miike Snow
För att: detta är också en bra kategori med många grymma band, men för mig är Miike Snow ett av de band jag uppmärksammade som tydligast förra året. Grym produktion, underbart svävande melodier och trevliga män.

Årets rock/metal

Abramis Brama – Smakar söndag
Babian – Fullproppad, listtoppad, livrädd & uppstoppad
Gösta Berlings Saga – Detta har hänt
Satan Takes a Holiday – Satan takes a holiday
Switch Opens – Switch Opens

Hoppas: Babian
För att:som en hårdare version av Bob Hund på ett skönt sätt. De förtjänar det.


Minispotifylista för peppens skull här

Lämna en kommentar

Under Musique, Spotifylistor

P3 Populärintroduktion, releasefest för ETC Göteborg och The Eyepremiär!

Nu har jag varit en dålig bloggerska igen. Till mitt försvar: Berlin made me do it. Efter ett strålande, knasigt tyskt technonyår har jag nu tänkt lugna ner mig och fokusera på ett januari i P3:s trygga famn. Inledde min praktik hos kära Nanavargen på P3 Populär i onsdags.

Första dagen blev också dagen för mitt första, lilla inslag. Roligt roligt! Tipsade om Adam Beyers ankomst till Malmö och hyllade hans betydelse för den svenska technon. Inslaget är ett resultat av den deppiga känsla jag har sedan jag missade honom i Berlin och nu kommer att missa honom i Malmö. Nästa gång dock! Lyssna på inslaget här. (Onsdagsinslaget)

Andra dagen, ja det vill säga idag, har jag mest ringt. Och ringt. Och ringt. Artisterna som vann på P3 Guldgalan förra året tycks inte alls vilja skryta om det året efter. Det är väl ändå lite synd? Har insett att väldigt många svenska kvinnliga artister inte prioriterar promotion och att Afasi aldrig svarar i telefonen. Hoppas på bättre lycka imorgon. Eller nej, fan. Om några timmar…

På tal om fredag som det visst blev precis. På Club Social kommer det vara releasefest för Göteborgsversionen av tidningen ETC. Kommer bli en trivsam tillställning tänker jag. Jag kommer spela skivor mellan 22:30-00:00 och är i gott sällskap med: Carl-Johan Lindqvist, Per Mårtensson och Joel Pustina. Komsi komsi.

Eventet på Facebook

När Social stänger sina dörrar vid 02 blir det premiärkvällen av The Eye. Jag önskar få dansa till Umek… please?

Att det kommer att bli en lyckad kväll är jag i alla fall ganska övertygad om 🙂

2 kommentarer

Under Klubb, Musique, Sandra spelar skivor

2009: årets tio bästa konserter/spelningar

Fortsätter med listor bara för det är så fint. Blev en stor uppslutning runt sommarmånaderna kan man tycka. Just nu när jag sitter och fryser halvt ihjäl trots yllesockar och stickat så tänker jag att det nog är det varma vädret som automatiskt bidragit till de bästa konserterna…? Och att allt är bättre när det inte är snöstorm.

De bästa tio konserterna jag sett under året nedan, med tillhörande klipp från konserterna – i de flesta av fallen. Berghain tillåter ju exempelvis inte foto/video så där är förklaringen simpel.

Beyoncé – Scandinavium, Göteborg, 11:e maj

Sanna hade lyckats med det omöjliga. Vinna biljetter. Med GP:s hjälp tog hon därför med mig till mitt första besök på Scandinavium. Mycket intressant. Sjukt stort och opersonligt egentligen men ändå kul. Det kändes på nåt sätt helt okej när vi skulle se denna mäktiga kvinna och jag tänkte mig att hennes röst skulle fylla vilken arena som helst.

Och visst gjorde hon det. Jag skulle aldrig vara den som förespråkar yta framför talang, och nej givetvis inte heller i detta fall. Men Beyoncé är antagligen den vackraste jag sett och med den rösten i kombination kan man inte annat än att gratta Jay Z.

Fever Ray – Arvikafestivalen, 3:e juli

Ett ögonblick jag aldrig någonsin kommer glömma. Av respekt till mitt eget privatliv ska jag hålla mig från detaljer men det var en omtumlande upplevelse som i denna stund var väldigt vacker. Lasrarna strålade rätt in i hjärtat och jag var lycklig.

Style of eye – Arvikafestivalen, 3:e juli

Grym fortsättning på en fin dag. Jag var till en början tveksam till Style of eye, a.k.a. Linus Eklöw. Tyckte hans egenproducerade grejer var monotona och för blipbloppiga. Men live är han alldeles strålande och får igång vilket dansgolv som helst. Efter Grounded har jag dessutom en helt annan respekt och uppskattning till hans egna låtar.

First Aid kit – Arvikafestivalen, 4:e juli

För mycket känslor som blommade upp i ett översvall av känslor av lycka, sorg och passion. Dessa underbara röster som med så enkla medel får en att känna så ofantligt mycket.

Robyn – Way out west, 14:e augusti

En svensk variant av den kvinnliga övermänniskan. Hon har det mesta jag vill ha för att förkroppsliga denna förebild vi behöver. Det räcker så.

Anthony & the Johnsons – Way out west, 14:e augusti

Kommer ihåg när jag lärde känna Anthony för första gången. Slog på tv:n, tror att det var Musikbyrån live eller liknande. Anthony började precis sjunga Hope there’s someone. Detta kan låta överdrivet, alltför dramatiserat och löjligt, men det var faktiskt såhär. Det kändes som att allting stannade upp. Det fanns bara han och hans unika stämma och han sjöng bara för mig. Sen dess har jag lidit tillsammans med honom många gånger. Senast på Way out west.

Detta är min favoritlåt.

Lily Allen – Way out west, 15:e augusti

Nu när jag faktiskt reflekterar lite över listan inser jag att det är ett gött gäng med tjejer här. Lily har alltid varit så cool så klart hon måste vara med på listan. Med gnistrande paljettögon, tjusiga bröstvårtor och den där brittiska stämman lyfte hon hela publiken.

Jag rös i hela kroppen av girlpowerpepp när hon sjöng fuck you. fuck you very very muuuuuch.

Len Faki – Berghain, Berlin, 21:a augusti

Om du läst min blogg tidigare har du märkt att jag gillar Berlin. Att det är ett ställe jag gärna besöker när jag är där, är nog också rätt tydligt. Tycker det är lite obehagligt att det numera tycks börjat bli en turistattraktion för folk som vill vara alternativa och skåda den här fabrikslokalen där det händer syndiga saker… Tråkigt för alla dem som förstod vad grejen var innan hypen kom, men då det är just en hype lär det ju också dra över när svennarna åkt hem igen.

Vid senaste besöket gjorde Len Faki starkt intryck på mig. Tung, tung techno med bas som fyllde såväl Berghains dansgolv som min bröstkorg. Var tvungen att stå tätt intill en av högtalarna för att få fysiskt ta på basvibrationerna mmm Patrick önskade låten nedan, vilken mr Faki spelade efter en stund till hans enorma förtjusning. Det va fint.

Ida Engberg – Brooklyn, New York, 6:e november

Bästa utekvällen i NYC, no competition. Ida är en av få framgångsrika, kvinnliga technoproducenter vi har i Sverige. En av väldigt få. Bara det är en orsak att se henne. En annan är att hon dessutom är grym på att spela. När hon spelade Disco volante kunde Maria nästan tänka sig att dö på plats 🙂

Miike Snow – Parken, Göteborg, 27:e november

Hade fascinerats av herrarna länge så det var på tiden att få se dem spela live. Jag blev inte besviken.

Även om herrarna inte på något sätt kan definieras som nykomlingar hoppas jag verkligen att de vinner priset för Årets nykomling på P3 Guldgalan i januari. De är så värda, så värda.

Lämna en kommentar

Under Kärlek, Klubb, Konsert, Musique, Youtube